Här i Skåneland är det lite svårt att veta när ena säsongen tar slut och nästa tar vid. Har man riktig tur med vädret så blir det liksom inget golfuppehåll över huvud taget. Så frågan är om man ska summera golfåret 2009 än? Det är ju trots allt en hel månad kvar. Men jag gör det ändå. 2009 var golfåret då jag... ... lärde mig mest, och sänkte mig minst (från 18.1 till 16.8).
Stora delar av säsongen har jag spelat skit rent ut sagt, men kämpat och kämpat med min sving och förstått allt mer av varför det blir som det blir. Om man säger så: Jag har blivit varse mina fel, men inte riktigt lyckats rätta till dem. Än. ... lärde mig hur man slår pitchslag och chippar. Och det har varit grymt roligt – helt plötsligt står man där med bollen några meter från green och har olika slag att välja mellan, inte bara topp över hela green... ... gjorde min första eagle. På en par fyra. På ett fruktansvärt dåligt, toppat andraslag som for in i bunkervallen, studsade upp på green och rullade i hål. ... för första gången vågade börja använda spoon från fairway, och såg en ny värld öppna sig, både på par femmor och efter ett missat utslag på par fyror. ... insåg att längd faktiskt inte är allt, utan att jag nog behöver träna mer närspel om jag hade tänkt sänka mig ytterligare. ... slog mitt livs drive. 265 meter. Jag vet fortfarande inte hur jag egentligen bar mig åt, bara att det kändes bra hela svingen igenom, och att jag fick på en kanonträff. Men jag kan fan inte göra om det! ... genomled världens hemskaste partävling tillsammans med maken i Östra Göinge. Tänk er parspel när den ene (maken) spelar suveränt fin golf, och den andre för sitt liv inte kan träffa bollen eller slå ett rakt slag (jag). Han räddade, jag sabbade, han räddade, jag sabbade. Jag lovar, jag slog inte ett enda riktigt golfslag på 18 hål! Aaaargh, det var fruktansvärt.
... på allvar insåg att maken och jag är kompletta golfidioter. När man betalar greenfee och går 18 hål i storm och ösregn, tills allt var så blött att man inte ens kunde hålla greppen torra längre, och man knappt kunde gå upprätt i vinden... helt enkelt för att man är spelsugen.... då är man inte riktigt normal.
Det har blivit några hål de senaste två veckorna och spelet fungerar bra. I brist på motivation på att blogga kommer det ett underhållande klipp från tuben. Håll tillgodo!
Idag blev det 27-hål på Lanna (Örebro GK) och det var fortfarande fin kvalité på de flesta greener. Vissa hade växt lite fläckvis så det skulle behövas en klippning till och med. Poängmässigt ligger jag på HCP hela tiden och runt först nio med 16, nästa 18 och sista 18 poäng. Förra året spelade jag sista rundan på annandagen så det bör finnas någon mer runda kvar. Jag tog ingen säsongsavslutning förra året och tänker inte göra det i år heller. Det blir ju inte massor med golf men en gång i veckan blir det i alla fall. När snön kommer så är det golfhallen som gäller och sen har man ju puttmattan hemma att rulla ut. Jag är riktigt besviken på Els sista hål i Söndags, jisses! samma sak som förra året, vissa lär sig inte av misstagen.
Idag var det ju fars dag och då fick jag bl.a. denna fina skylt av mina barn som man kan hänga upp på lämpligt ställe när man är ute och golfar. Till nästa säsong blir det att sätta upp en extrakrok på ytterdörren där man kan hänga upp skylten när man spelar golf. Undrar om det var en uppmaning till att spela mer golf eller om de tycker pappa spelar för mycket?
Igår lördag spelade jag nog det som troligen var årets sista runda på fullt öppen bana. Tyvärr har jag inte nått mitt uppsatta handikappmål denna säsong som var att komma under 18,0 säsongen började på 19,0 och slutade på 18,4 men innan ett par hösttävlingar och höjningar var jag nere på 18,2. Det som känns frustrerande nu är att jag tycker själv jag spelade bra golf fram till början av augusti men sen vet jag inte vad som hände har spelat riktigt uselt efter det tycker jag, borde varit tvärt om kan man tycka.
Kan ändå konstatera att jag fortsätter sänka mitt handikapp för varje säsong jag spelar golf. Än så länge blir man ju lite bättre för varje år och de sista tre säsongerna har handikappet gått långsamt nedåt. Faktum är att om jag tittar tillbaks på förra säsongen så började den med 19,6 och jag var uppe och vände på 20,1 innan jag avslutade säsongen 2008 på 19,0. Kan även glädjande nog konstatera att jag inte spelat så mycket golf som jag gjort i år sedan jag började spela 2002. Detta år blev det 28 stycken 18 håls rundor och 5 stycken 9 håls rundor och min förhoppning är att säsongen 2010 blir det ytterligare några stycken det är ju mycket tack vare att barnen nu sakta men säkert blir större och större och mer självständiga.
Och inom några år är min förhoppning att de också ska börja spela golf på riktigt och kunna följa med pappa ut på riktiga golfbanor. Nu är det dags att slicka sina sår i fem månader och repa sig till säsongen 2010 som fullt ut drar igång i april nästa år. Man kanske även ska börja nästa säsong med att ta några lektioner hos ett PRO för att komma tillrätta med några saker har ju aldrig tagit en lektion tidigare under min golfaktiva tid så här långt. Vem vet? det kanske gör underverk.
Massvis med onödiga träningsredskap finns det inom golfen och jag snubblade på SKLZ putting gate. Tanken är att man ska träna att få klubbhuvudet rakt vid bollträff och har man inte det sticker de två sammankopplade bollarna ut till sidorna. Va? blir inte resultatet det samma om man bara har en boll?? så fungerar det för mig. Nej det är lika bra att trycka ner två peggar i green eller lägga två klubbor att putta mellan.
